Prefix används för att öka eller minska en enhets storlek, och är särskillt användbara när man vill ange mycket stora eller eller mycket små värden på en storhet. I den här artikeln går vi igenom de vanligaste prefixen och hur de används.
Några exempel
En atom är så försvinnande liten att det är ganska otympligt att mäta dess diameter (och än mindre sträckorna inuti den) i meter. Däremot är det mycket enklare att använda biljondelar av en meter, som enligt SI-systemet kallas pikometer eller pm.
Ett annat exempel på sammanhang då grundenheterna är lite otympliga är när man ska beskriva tryck. Det normala lufttycket här på jorden är ungefär 101 000 pascal, vilket oftast görs om till tusentals pascal, kilopascal, kPa.
Andra prefix som du kanske har hört talas om är mili, centi och deci som används framför enheterna meter och liter i vardagen.
Prefixen motsvarar tiopotenser
Samtliga SI-prefix motsvaras av en tiopotens enligt tabellen nedan. Exempelvis är 1 cm alltså samma sak som (1⋅10−2 m = 0,01 m), medan 5.4 hg är detsamma som 5,3∙102 g = 530 g.
De gråmarkerande prefixen är inte särskilt vanliga inom naturvetenskapen, men flera av dem förekommer i vardagen. Även om dessa givetvis enkelt kan slås upp i en formelsamling är det praktiskt att åtminstone kunna några av prefixen utantill.
| 1024 | yotta | Y | Kvadriljon | 1 000 000 000 000 000 000 000 000 |
| 1021 | zetta | Z | Triljard | 1 000 000 000 000 000 000 000 |
| 1018 | exa | E | Triljon | 1 000 000 000 000 000 000 |
| 1015 | peta | P | Biljard | 1 000 000 000 000 000 |
| 1012 | tera | T | Biljon | 1 000 000 000 000 |
| 109 | giga | G | Miljard | 1 000 000 000 |
| 106 | mega | M | Miljon | 1 000 000 |
| 103 | kilo | k | Tusen | 1 000 |
| 102 | hekto | h |
Hundra | 100 |
| 101 | deka | da |
Tio |
10 |
| 10−1 | deci | d |
Tiondel | 0,1 |
| 10−2 | centi | c | Hundradel |
0,01 |
| 10−3 | milli | m | Tusendel | 0,001 |
| 10−6 | mikro | µ | Miljondel | 0,000 001 |
| 10−9 | nano | n | Miljarddel | 0,000 000 001 |
| 10−12 | piko | p | Biljondel | 0,000 000 000 001 |
| 10−15 | femto | f | Biljarddel | 0,000 000 000 000 001 |
| 10−18 | atto | a | Triljondel | 0,000 000 000 000 000 001 |
| 10−21 | zepto | z | Triljarddel | 0,000 000 000 000 000 000 001 |
| 10−24 | yokto | y | Kvadriljondel | 0,000 000 000 000 000 000 000 001 |
Övningsuppgifter
Nedan följer ett antal uppgifter som du kan testa dig själv med.
Vilken av följande tider är störst?
A: 1089 fs
B: 0,2 µs
C: 302 ns
Rätt svar är C: 302 ns. Gör vi om samtliga enheter till sekunder får vi nämligen följande:
A: 1089∙10−15 s = 1,089∙10−12 s
B: 0,2∙10−5 s = 2∙10−7 s
C: 302∙10−9 s = 3,02∙10−7 s.
En kemielev har av outgrundlig anledning angivit en väldigt liten massa i hg och skrivit att en viss mängd av ett visst salt väger 0,000098 hg. Hur skulle massan skrivas i
a) grundenheten kg?
b) i en enligt dig lämpligare enhet?
a) 0,000098 hg = 9,8∙10−5 hg = 9,8∙10−5 ∙ 102 g = 9,8∙10−3 g =
= 9,8∙10−3 ∙ 10−3 kg = 9,8∙10−6 kg.
b) Ovan konstaterades att 0,000098 hg = 9,8∙10−3 g. Detta är samma sak som 9,8 mg, vilket åtminstone vi anser är den lämpligaste enheten i detta sammanhang.
Choklad är gott, men är dessvärre inte supernyttigt, eftersom det innehåller väldigt många kalorier och inte så mycket näring (ibland kallar man sådan mat för ”tomma kalorier”). På baksidan av ett paket mjölkchoklad står det att chokladen ger 2290 kJ energi per 100 g.
Hur stor del av det rekommenderade dagliga intaget av energi, ca. 9 MJ, uppfylls om man (som författaren har gjort både en och två gånger) sätter i sig en hel 200 g chokladkaka på en och samma dag?
200 g choklad motsvar
\(2\cdot 2290\,\mathrm{kJ}=4\,580\,\mathrm{kJ}\,.\)
Gör vi om dagsbehovet till kJ så här:
\(9\,\mathrm{MJ}=9\cdot 10^{6}\,\mathrm{MJ}=9\,000\cdot 10^{3}\,\mathrm{kJ}\)
så kan vi dividera energiinnehållet i chokladen med detta, och därmed få fram procentsatsen:
\(\mathrm{\frac{4\,580\,kJ}{9\,000\,kJ}\approx 50\,\%\,.}\)