Här kan du själv testa dina kunskaper om de olika formlerna och modellerna vi har pressenterat. Till din hjälp har du artiklarna i menyn till vänster (tanken är alltså inte att du ska kunna alla kemiska beteckningar eller färger utantill).
Nedan visas modeller eller formler för tre olika ämnen (svavelsyra, ättiksyra och väteklorid). Vilka atomslag innehåller deras molekyler?
a) Den gula bollen är en svavelatom, de röda är syreatomer och de vita väteatomer.
b) C står för kol, O för syre och H för väte.
c) H står för väte och Cl står för klor.
Ammoniak (molekylmodell till höger) är en viktig del av kvävets kretslopp i naturen. Vilken av nedanstående strukturformler beskriver bäst ammoniakmolekylernas struktur?
I ammoniakmolekylen är tre väteatomer (H, vita i modellen) placerade runt en kväveatom (N, blå i modellen) i mitten. I b finns det en kväveatom för mycket, och i c är antalet rätt, men atomernas placering fel. I a däremot stämmer både antal och placering. Rätt svar är alltså alternativ a.
Vad har ammoniak för summaformel?
En kväveatom (N) och tre väteatomer (H) innebär att formlen blir NH3.
1996 gick nobelpriset i kemi till ett gäng forskare som bland annat hade upptäckt ett ämne enbart bestående av kolatomer, som sitter ihop i ”fotbollsmolekyler”. Varje sådan ”kolfotboll” innehåller 60 kolatomer. Hur bör summaformeln se ut för ämnet?
60 kolatomer (med den kemiska beteckningen C) ger summaformeln C60.
Låt oss säga att du har ett okänt ämne, som du genom smarta experiment har kommit fram till har summaformeln C5H12. Varför kan du inte vara säker på hur strukturformeln för ämnet du har ser ut?
Det totalt 17 atomerna kan sitta ihop på flera olika sätt. Nedan visas två exempel, som båda har formeln C5H12:
