Rundkolven är ett annat mycket vanligt kärl på laboratorium.
Funktion
Rundkolven är ett klotformat kärl med smal hals.
På grund av dess runda botten kan man inte placera kärlet direkt på en vågrät yta. För att göra detta krävs ett underlägg (oftast i kork) som rundkolven kan stå stadigt i.
Den smala halsen gör att man lätt kan virvla runt innehållet i kolven utan att riskera spill. Man kan sätta glasproppar i halsen på rundkolven för att förhindra kontamination eller avdunstning av vätskan i kolven.
Rundkolven kan på grund av sin runda form hantera undertryck på ett bra sätt. Inget ställe på kolven är speciellt utsatt, och halsen är förstärkt för att klara av vakuum.
Användningsområde
Rundkolven används ofta som kärl för reaktioner, vid exempelvis uppvärmning. Man kan återloppskoka reaktanter i rundkolven under ett flertal timmar om det behövs.
Ytterligare ett användningsområde för rundkolven är destillation. Rundkolven värms i ett vattenbad eller oljebad, och vätskan med den lägsta kokpunkten förångas, kondenseras i en kylare och rinner ned i ett annat kärl.
Rundkolven används även flitigt vid destillation under reducerat tryck, så kallad rotationsindunstning. Med hjälp av en rotationsindunstare sänker man trycket i rundkolven, och vätskan med lägst kokpunkt förångas. Under just denna procedur är den runda formen viktig för att det låga trycket inte ska spränga kärlet.
Säkerhet
Precis som med de andra glaskärlen bör du undvika att slå rundkolven mot hårda eller spetsiga ytor. Var dessutom försiktig med att spola kallt vatten på en varm rundkolv då glaset kan spricka på grund av temperaturskillnaden.
Det som är speciellt viktigt vid hanteringen av rundkolven är att kontrollera den innan rotationsindunstning. Det får inte finnas sprickor i kolven när den monteras i rotationsindunstaren. Om det finns sprickor kan kolven implodera under det reducerade trycket, och glasskärvor kan flyga omkring som konsekvens.