Många ämnen består av grupper av atomer, som kallas för molekyler. Det mest verklighetstrogna sättet att beskriva dessa med en så kallad molekylmodell, som visar hur en molekyl av ämnet ser ut.
En sådan modell konstrueras genom att man låter varje atom i molekylen motsvaras av en boll, som får olika färg och storlek beroende på vilket atomslag den föreställer. De vanligaste atomslagen får oftast följande färger, men vilken färg som används kan i regel variera lite beroende på vem som står bakom modellen.
Vatten
Som ett första exempel kan vi ta vatten. Det innehåller vattenmolekyler, som byggs upp av två väteatomer och en syreatom. Detta ger en molekylmodell som ser ut så här:
Koldioxid
Ett annat ämne som du säkert har hört talas om, inte minst när det gäller klimatfrågan är koldioxid. Hur koldioxidmolekylerna är uppbyggda visas i modellen nedan. Genom att titta på den kan vi se att en koldioxidmolekyl består av två syreatomer och en kolatom.
Butan
En lite större molekyl är butanmolekylen, som finns i bränslet gasol som man ofta använder i brännare på kemilabb och i campingkök. Som modellen visar, består en sådan av fyra kolatomer och tio väteatomer.
Allmänt om molekylmodeller
Ett problem med molekylmodeller är att de är svåra att överblicka när det gäller lite större molekyler. I böcker och andra tryckta texter kan man ju inte vrida och vända på modellen som man kan här på Naturvetenskap.se. Försök till exempel själv att vända butanmolekylen ovan så att alla dess atomer syns ordentligt samtidigt!
En lösning på detta är så kallade pinn- och kulmodeller. Till skillnad från de modeller vi hittills har sett (kallas för kalottmodeller) har man i en sådan modell satt in pinnar mellan bollarna, vilket gör det hela lite ”luftigare”. Modellerna ovan går att göra om till pinn- och kulmodeller med hjälp av länkarna under dem. Som du kanske noterar blir det då dubbla pinnar i koldioxidmolekylen, vilket står för att atomerna de sammanbinder sitter ihop med en dubbelbindning, vilket är en lite starkare typ av bindning som du kan läsa lite mer om i artikeln om molekyler.
En viktig fördel med molekylmodeller är att de är relativt verklighetstrogna och visar molekylens form korrekt. Nackdelen är att de även om man använder pinn- och kulmodeller är lite svåra att överblicka när det handlar om större molekyler.
Vill du göra egna molekylmodeller finns det flera gratisprogram för detta ändamål. Ett som går att använda direkt i webbläsaren hittar du här. Det program vi använder finns det en länk till på vår tack till-sida under fliken Om oss. Det finns också byggsatser med kulor och pinnar av plast eller trä att köpa. Nedan visas sådana modeller av de molekyler vi hittills har tittat på.
