Fossila bränslen är ämnen såsom olja, gas och kol (inte grundämnet, utan stenkol, brunkol, osv) och kan bland annat användas som bränslen. De kallas för fossila eftersom de grävs eller pumpas upp från marken. Deras huvudsakliga innehåll är kol i olika former, vilket är anledningen till att det är intressant att lära sig om dem i kolcykeln.
Hur skapas fossila bränslen?
Fossila bränslen (i vår bild representerad av olja) skapas genom att gamla växt och djurdelar (vilka innehåller kol) på land och under vatten som inte är helt nedbrutna packas in under jorden när nytt markmaterial fylls på. Med tiden hamnar dessa långt ned under jorden, och utsätts för höga temperaturer och tryck, vilket under några miljoner år omvandlar växt och djurdelarna till olja, gas eller kol (inte grundämnet, utan bränslet) . Eftersom kolet som växterna och djuren bestod av lagras in under jorden kan man säga att de har hållits utanför den vanliga kolcykeln, och hade i normala fall inte kommit tillbaka till omloppet i någon större utsträckning.
Vad händer när man förbränner fossila bränslen?
När man förbränner fossila bränslen sker en förbränningsreaktion, på liknande vis som beskrivs i artikeln om koldioxid. Om man hade huggit ned ett träd och eldat upp det så hade man tagit kol som fanns i biomassa och återfört det till atmosfären, där det till slut hade fixerats via fotosyntesen som ny biomassa, och cykeln fortsätter. Om vi däremot bränner fossila bränslen så har vi ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären, då kolet som fanns i det fossila bränslet har varit utanför den aktiva delen av kolcykeln under miljontals år, och vi förbrukar det många gånger snabbare än det återbildas. Vad som händer med den nya koldioxid som tillförs kolcykeln går vi igenom i nästa artikel om kolets miljöpåverkan.