Metallbindning fungerar på så vis att alla metallatomer släpper ifrån sig en eller flera elektroner till ett gemensamt elektronmoln (även kallat elektronhav), och de enskilda metallatomerna blir till joner. Dessa joner delar på elektronerna i elektronmolnet som finns utspritt genom hela metallkristallen. Detta leder till en mängd med olika fenomen:
Metaller har hög smält och kokpunkt
Metallbinding är i allmänhet mycket stark, och det krävs generellt väldigt mycket värme för att smälta eller koka metaller.
Metaller leder elektricitet bra
Metaller leder elektricitet extremt bra då det finns många elektroner tillgängliga, och dessa inte är är låsta till en speciell atom eller jon. Om man tillför elektroner till en sida av en metall-sladd kommer en annan elektron att komma ut på andra sidan (extremt förenklat).
Metaller är mjuka
Metaller är inte lika sköra som jonkristaller, trots att metallkristallen innehåller joner. En jonkristall går sönder om man förskjuter atomerna i en dimension på grund av att de repellerar varandra. Detta händer inte med metallen då elektronerna rör sig fritt och laddningsskillnaderna finns överallt eller ingenstans beroende på hur man väljer att se på det.
