Man brukar säga att kemi handlar om materiens uppbyggnad och dess förvandlingar. I den här artikeln, och dess underartiklar, kommer vi att fokusera på just dessa förvandlingar – eller kemiska reaktioner, som det kallas med lite mindre dramatiskt språkbruk.
Vad är en kemisk reaktion?
En kemisk reaktion är när ett eller flera ämnen omvandlas till ett eller flera andra ämnen. Detta sker genom att de intramolekylära bindningarna inom ämnena förändras, så att nya bindningar bildas och gamla bryts.
Kemiska reaktioner kan se ut på massvis med sätt. Stora delar av kemisektionen här på Naturvetenskap.se är full av exempel, men egentligen räcker det med att vara observant i vardagen för att stöta på spännande kemiska reaktioner. Tillagning av mat, förbränning av bränslen i bilar, träd som växer, ögon som uppfattar ljus är alla exempel som involverar stora mängder kemiska reaktioner.
Två speciella typer av kemiska reaktioner, som man traditionellt fokuserar mycket på i gymnasiekemin, är redoxreaktioner (där elektroner flyttar sig från ett ämne till ett annat) och syra/bas-reaktioner (där protoner flyttar sig från ett ämne till ett annat).
Vad är inte en kemisk reaktion?
Man kan luras att tro att allt som sker med atomer och molekyler är kemiska reaktioner, men det stämmer inte. Exempel på händelser som inte är kemiska reaktioner:
Fasövergångar – När någonting smälter, stelnar, kokar, kondenserar eller sublimerar är det inte en kemisk reaktion. Detta beror på att det är samma ämne före och efter reaktionen. Dessutom är det oftast intermolekylära, snarare än intramolekylära bindningar som är inblandande (detta gäller dock inte riktigt för metaller och salter.)
Blandningar – Att blanda ämnen med varandra är inte heller en kemisk reaktion. Återigen är detta för det mesta uppenbart, antingen för att inga bindningar alls bildas/nybildas (som när sand och salt blandas), eller för att de bindningar som är inblandade är intermolekylära.
Det kan vara värt att påpeka att det finns flera fall där vår förenklade definition, som säger att intramolekylära bindningar alltid bryts/nybildas vid kemiska reaktioner, blir svår att tolka. Detta gäller särskilt när jonbindningar och metallbindningar är inblandade, eftersom dessa kan ses både som intramolekylära och intermolekylära bindningstyper.