En av de allra vanligaste typerna av blandningar är lösningar som finns nästan över allt. Så vitt skilda saker som matolja, saft, saliv, fluorskölj, urin, mässing och utandningsluft är alla exempel på viktiga lösningar från vardagen. Men vad innebär egentligen begreppet ”lösning”? För att förstå begreppet ska vi nu titta på ett exempel.
Blandar du socker med vatten kommer du att märka att sockret delar upp sig i mindre bitar för att till sist ”försvinna” i vattnet. Egentligen försvinner det dock inte på riktigt – om du smakar på blandningen kommer du fortfarande kunna känna sockrets söta smak. Det som händer är i stället att vattnets molekyler krockar med sockret och griper tag i det så att det delar upp sig i sin minsta enhet, sockermolekyler, som är så små att de inte syns. Detta kallar man för att sockret löser upp sig. Det vi får då är ett exempel på en lösning.
En lösning innehåller små partklar av ett ämne (joner, molekyler eller atomer beroende på vilket ämne det rör sig om) som är jämt utspridda i ett lösningsmedel (det är så det ämne som det finns mest av i lösningen kallas). De ämnen som är utspridda i lösningsmedlet kallas för lösta ämnen. I vår socker-vatten-lösning är det sockret som är det lösta ämnet och vattnet som är lösningsmedel. Detta kallar man för att sockret är löst i vatten.
Vatten är ett mycket vanligt och viktigt lösningsmedel men också etanol (används för upplösning av smuts och fläckar), aceton (används för att lösa upp nagellack) och lacknafta (används som lösningsmedel i flytande målarfärger) är exempel på användbara lösningsmedel.
Eftersom molekylerna i en lösning är jämt utspridda är en lösning alltså en homogen blandning. Faktum är att man kan påstå att orden är synonyma. Alla homogena blandningar är alltså typer av lösningar.
Lösningar finns i alla aggregationsformer
En sorts lösningar som man inte tänker på direkt är lösningar av gaser. Också där är molekylerna jämt utspridda och omöjliga att särskilja med blotta ögat. Detta kallar man mer precist för gasblandningar.
Gaser kan också vara lösta i en vätska – i vatten finns det till exempel en liten, liten andel syrgas, som gör att fiskar och andra vattenlevande organismer kan andas. Också gasen koldioxid är löslig i vatten – det är genom att pressa ner stora mängder koldioxid i vatten som läskedrycker kolsyras (den lösta koldioxiden reagerar med vattenmolekyler och bildar kolsyramolekyler). Observera dock att en del av koldioxiden bildar bubblor när läskflaskan öppnnas och att dessa inte är en del av lösningen.