Meny Stäng

Alkener och alkyner

I artikeln om alkaner nämnde vi att alkanerna var exempel på mättade kolväten. Föga förvånande finns det också omättade kolväten, som vi nu ska ta en närmare titt på. Vi börjar med en lite grundligare genomgång om vad begreppet mättad innebär.

 

Alkener och alkyner är omättade

I översiktsartikeln om organisk kemi konstaterade vi att kolatomer har fyra bidningar. Detta behöver dock inte betyda att de alltid binder till fyra olika atomer. De kan lika gärna använda två bindningar, eller rent av tre stycken till en och samma atom. Sådana bindningar kallas dubbel- respektive trippelbindningar.

I bilden nedan kan R bytas ut mot valfritt atomslag.

Enkel-, dubbel och trippelbindningar.

Alkaner som man har lagt till en eller flera dubbelbindningar mellan två kolatomer till kallas alkener och sådana som har fått en eller flera trippelbindningar kallas alkyner. Eftersom kolatomerna i dessa ämnen använder fler bindningar till att binda till varandra än alkanernas kolatomer gör får de färre bindningar över till att binda till väteatomer.

Låt oss titta på ett exempel. Alkanen etan består av 2 kolatomer som binder till totalt 6 väteatomer. I alkenen eten och alkynen etyn har enkelbindningen mellan kolatomerna bytts ut mot en dubbel- respektive trippelbindning. Strukturformlerna och molekylmodellerna för de tre ämnena blir

Strukturformler och molekylmodeller för etan, eten och etyn.

Som du märker blir det färre bindningar över till väteatomer när kolatomerna binder dubbelt till varandra. Eftersom kolatomerna därmed inte är ”mätta” på väteatomer sägs alkener och alkyner vara omättade. Elektronerna i ett omättat kolväte har högre energi än i ett mättat kolväte. Eftersom naturen strävar efter så låg energi som möjligt reagerar alkener och alkyner gärna med väte om de får chansen och bildar alkaner,

\(\mathrm{Om\ddot{a}ttat\: kolv\ddot{a}te\:+\: V\ddot{a}tgas\: \longrightarrow\: M\ddot{a}ttat kolv\ddot{a}te\,.}\)

 

Namngivning

Tyckte du det verkade jobbigt att lära sig namnen på alla alkaner? Då kommer du nog uppskatta att höra att om man kan namnen på alla alkaner, så kan man också namnet på alla alkener. De namnges nämnligen genom att man tar namnet på motsvarande alkan, plockar bort ändelsen -an och lägger till -en respektive -yn.

Låt oss kolla på de två strukturformler:

Två exempel på alkener och alkyner.

Den första är en kolväteskedja med fyra kolatomer samt en dubbelbindning. Vi minns att en alkan med fyra kolatomer kallas för butan. Då måste det här vara en isomer av buten.

Nummer två ser betydligt knepigare ut, men vi gör ett försök ändå. Vi börjar med att räkna kolatomerna. Det är en (förgrenad) kolväteskedja med sex kolatomer med en trippelbindning. Hade den inte varit där hade det varit en isomer av hexan. I och med trippelbindningen kan det inte vara något annat än en hexynisomer.

 

En liten sammanfattning

  • En alkan innehåller inga dubbel- eller trippelbindningar. Exempel: Etan, propan, butan
  • En alken innehåller (minst) en dubbelbindning. Exempel: Eten, propen, buten
  • En alkyn innehåller (minst) en trippelbindning. Exempel: Etyn, propyn, butyn