Tillsammans med ett antal neutroner (i undantagsfall inga alls) bildar protonerna atomens kärna. I atommodellen till höger är protonerna utmärkta med pilar.
Symbolen p+ är en internationell förkortning för protoner. Plustecknet visar att protonerna har positiv laddning, vilket betyder att de dras till andra partiklar som har negativ laddning (t.ex. elektroner).
Antalet protoner bestämmer atomslaget
Som vi tidigare nämnt finns det omkring 100 olika sorters atomer. Gemensamt för alla är att de byggs upp av protoner, neutroner och elektroner. Det som däremot skiljer de olika atomslagen åt är antalet av dessa partiklar. Vi ska nu titta på ett par olika atomslag. Som du märker har varje atomslag tilldelats ett namn (fetmarkerat) samt en kemisk beteckning (läs mer om dem här).
Väteatomer, H, finns i bland annat vatten, vätgas samt de flesta ämnen som förekommer i levande organismer. De innehåller 1 proton, 0-2 neutroner och 1 elektron. Att väteatomens kärna under normala förhållanden helt kan sakna neutroner gör den unik bland atomslagen.
Kolatomer, C,förekommer bland annat i plast, diamanter, gasen koldioxid och träkol. Precis som väteatomerna förekommer kolatomer flitigt i levande organismer. De innehåller 6 protoner, 6-8 neutroner och 6 elektroner.
Syreatomer, O, hittar man bland annat i syrgasen vi andas, men också i vatten och ozonskiktet högt upp i atomsfären. Syreatomer har 8 protoner, 8-11 neutroner och 8 elektroner.
Vilket atomslag en atom tillhör bestäms per definition av antalet protoner. Varje atomslag har därför fått ett så kallat atomnummer som är lika med antalet protoner. Väte har exempelvis atomnummer 1, medan kol har atomnummer 6. I ett en tabell över atomslagen som kallas periodiska systemet är dessa sorterade efter atomnummer. Genom att titta i en sådan tabell kan man alltså enkelt lista ut hur många protoner ett atomslag har.
Kan du med hjälp av detta periodiska system ta reda på vilket atomslag modellen i början av artikeln föreställer?
Ja, det är litium, Li, som har atomnummer 3.