Kolväten är organiska ämnen som bara består av kol och väte. De som bara innehåller enkelbindningar kallas för alkaner, de med dubbelbindningar kallas för alkener och de med trippelbindningar kallas för alkyner.
Alkaner
Alkaner är kolväten med endast enkelbindningar mellan atomerna. Den enklaste alkanen är metan(CH4).
Alkaner har molekylformeln CnH2n+2
Namngivning:
1 – Metan
2 – Etan
3 – Propan
4 – Butan
5 – Pentan
6 – Hexan
7 – Heptan
8 – Oktan
9 – Nonan
10- Dekan
Detta är de tio första alkanerna. De består av en stomme, och en påbyggnad beroende på vilket sorts ämne det är. ”Metan” består av ”Met” som är stommen och ”an” som indikerar att det är en alkan.
Strukturisomerer och förgrening
Om vi kollar på butan (C4H10) så ser man att man kan kombinera ihop detta ämne på två olika sätt.
n-butan har en rak ogrenad kolkedja.
Isobutan har en grenad kolkedja.
Dessa två versioner av butan sägs vara strukturisomerer av butan. Alla kolväten som är lika stora eller större än 4 kolatomer har minst två strukturisomerer.
Alkener
Alkener är kolväten som innehåller minst en dubbelbindning. Deras namn slutar på ”-en” istället för ”-an” som hos alkanerna.
Alkener med en dubbelbindning har molekylformeln CnH2n
Eten(C2H4) är den enklaste alkenen:
Man brukar säga att alkener är omättade, just på grund av att de kan bryta dubbelbindningen och ta upp andra ämnen, som halogener. Bromvatten används exempelvis för att påvisa dubbel och trippelbindningar hos ett kolväte.
Alkyner
Alkyner är kolväten som innehåller minst en trippelbindning. Deras namn slutar på ”-yn” istället för ”-en” som hos alkenerna
Alkyner med endast en trippelbindning har molekylformeln CnH2n-2
Etyn(C2H2) är den enklaste alkynen:
