Bägare finns på i stort sett alla laboratorier, och är den vanligaste utrustningen man använder för att mellanlagra en vätska.
Funktion
En bägare är ett cylindriskt kärl med platt botten.
På grund av den platta botten kan bägaren placeras på vågräta ytor utan att riskera att falla omkull. Det är även enklare att värma kärlet när man har en platt botten. Den kan placeras antingen på värmeplatta eller ovanpå trefot med nät (om man vill värma med bunsenbrännare).
Den cylindriska formen och stora öppningen gör det enkelt att tillsätta saker till bägaren, och pipen gör att innehållet på ett mycket säkert sätt kan hällas ur bägaren.
Volym-markeringarna gör att du snabbt kan uppskatta på ett ungefär hur mycket vätska du har i bägaren, men bör inte användas om du behöver mäta upp en viss volym vätska. Använd då hellre en mätflaska, ett mätglas eller en pipett.
Användningsområde
Bägaren används främst som behållare för vätskor.
Bägaren kan användas för uppvärmning av en vätska. Detta kan göras med bunsenbrännare, värmeplatta, vattenbad eller oljebad. Var dock medveten om att mycket av din vätska kommer att förångas, och det kan vara fördelaktigt att värma i en E-kolv för att förhindra avdunstning.
Man kan ”långtidsförvara” vätskor i bägaren om man lägger på ett urglas ovanpå bägarens öppning. Urglaset förhindrar avdunstning och kontamination av diverse saker som finns i luften, medan vätskan fortfarande har ett någorlunda bra kontakt med omvärlden via pipen som inte täcks av urglaset.
Säkerhet
En bägare består oftast av glas (även metall och plastvarianter förekommer), så var försiktig så att du inte slår sönder den mot spetsiga eller hårda ytor.
Undvik även att spola kallt vatten på en bägare som är varm. Temperaturskillnaden kan göra så att bägaren spricker, och i värsta fall kan skärvor flyga omkring.