Namngivning av salter är i teorin ganska enkel. Man börjar med den positiva jonens namn, och avslutar med den negativa jonens namn. Den positiva jonens (katjonen) namn är atomslagets namn om det är en atomär jon. För negativa joner (anjoner) som är atomära så avslutas namnet med –id.
I grupp 17 blir det exempelvis fluorid, klorid, bromid, osv.
I grupp 16 blir det inte lika logiskt med inledningen av namnen. Vi har oxid (syre) och sulfid (svavel).
Molekylära joner är krångligare. Det finns några namn du måste kunna utantill då namnet inte förklarar formeln och vice versa. Exempel på molekylära joner du måste känna till är:
- Ammoniumjon: \( \mathrm{NH_4^{+}}\)
- Karbonatjon: \( \mathrm{CO_3^{2-}}\)
- Sulfatjon: \( \mathrm{SO_4^{2-}}\)
- Fosfatjon: \( \mathrm{PO_4^{3-}}\)
- Nitratjon: \( \mathrm{NO_3^{-}}\)
När man namnger salter skriver man inte ut antalet av de positiva och negativa jonerna. Föreningen \( \mathrm{ BaCl_2} \) heter bariumklorid (det heter alltså inte bariumdiklorid). Så länge man känner till jonernas laddning kan man alltid ta reda på hur många av respektive jon som finns i saltet, då det som helhet är oladdat. Att beskriva antalet av respektive jon i saltets namn är alltså överflödigt.
Metalljoner, främst från övergångsmetallerna, är lite speciella när vi kommer till namngivning. De kan variera i laddning, och det måste beskrivas i namnet vilken laddning på jonen som avses. Detta gör man genom att inom parentes efter metalljonens namn lägga in romerska siffror som beskriver jonens oxidationstal.
\( \mathrm{FeSO_4}\) heter järn(II)sulfat.
\( \mathrm{Fe_2(SO_4)_3}\) heter järn(III)sulfat.
Övningsuppgifter
Namnge saltet CuCl (koppar kan ha två olika oxidationstal).
Saltet heter koppar(I)klorid.
Koppar kan förekomma i två olika oxidationstal. I detta saltet är koppar envärt positivt laddat, vilket betyder att det har oxidationstalet I.
Namnge saltet Na2O.
Saltet heter natriumoxid.
Natrium ligger i grupp 1, och förekommer därför bara i en oxidationstalsform som jon. Vi behöver därmed inte skriva ut oxidationstalet i namnet.
Nästa artikel handlar om bindningsstyrkan hos salter, alltså vad som bestämmer hur svårlösligt saltet är.